Risken för att drabbas av tarmcancer senare i livet ökar bland barn som äter skinka och salami dagligen. Det menar välgörenhetsorganisationen World Cancer Research Fund (WCRF) som varnar för att ge sina barn skinka, korv eller någon annan typ av charkvara som innehåller bearbetat kött. WCRF menar att risken för att drabbas av tarmcancer ökar ju mer charkvaror man äter.
Källa: Netdoktor
Kalcium (Ca) finns som de flesta vet i mejeriprodukter som ost och mjölk och lagras i benvävnaden och tänderna, där de utgör grundstommen i vårt skelett. Kalcium medverkar förutom till ett starkt skelett till att leda inpulser i nervsystemet, reglera musklarnas och därigenom också hjärtats kontraktion och medverkar vid blodkoaguleringen. Kalcium reglerar även många av cellernas funktioner och behövs för vissa enzymers aktivitet.
För att kroppen ska kunna ta upp kalcium från kosten krävs D- och C-vitamin i tillräckliga mängder. Som jag tidigare skrivit har de flesta svenska en D-vitaminbrist så här års. C-vitamin finns rikligt i ekologiska frukt och grönsaker, men förstörs snabbt vid värme, kyla och längre förvaring.
Vid allvarlig brist på kalcium kan Rakitis (engelska sjukan) utvecklas, men även mjuk och porös benstomme, tandskador, muskelkramper, blå fingrar och tår. Ofta kan man se mentala tillstånd såsom nervositet, sömnlöshet, depression och nedsatt smärttolerans.
Majoriteten av kvinnor får allt från lätta symtom innan menstruationen till kraftig PMS (premenstruellt syndrom). Nu visar forskare att tillskott av kalcium (ca 1200mg) och D-vitamin ca 400IU) kan förebygga PMS.
Källa: Ny medicin
Agel har ett kosttillskott CAL, som innehåller bland annat 500mg Kalcium och 400UI viatmin D3. Den rekommenderade dosen är en portion morgon och kväll (man har sett att det maximala intaget av kalcium vid ett tillfälle är just 500mg).
Klicka på bilden och få mer information om Agels produkter
Tidningar och andra media inom hälsa svämmar över av goda råd för att hålla dig slank, sund och välmående. Nu presenterar jag motsatsen – åtta råd som garanterat gör dig arg, fet och illamående.
Grundtipset är att äta fel sak vid fel tidpunkt och att framför allt att undvika allt vad rörelse heter.
1. Sov oregelbundet
Om du sover för lite och gärna på dagen kommer kroppens rytm i otakt. Du blir garanterat trött och arg och tröstäter för att bli pigg.
2. Ät en jättemåltid sent på kvällen
Kroppens ämnesomsättning och energiförbränning sjunker på kvällen och kroppens vilja att förbränna lagrat kroppsfett minskar under natten.
3. Ät på natten
Då är kroppens ämnesomsättning som lägst. Detta fungerar även för att öka de farliga blodfetterna.
4. Ät oregelbundet
Kroppen blir totalt förvirrad och tycker att det är bäst att öka enzymerna som lagrar kroppsfett. Man vet ju aldrig när maten kommer nästa gång.
5. Ät dagligen fler kalorier än du förbrukar
För att bilda ett kilo fettväv räcker det med 100 extra kalorier per dag i två månader vilket motsvarar antingen 2 dl starköl, 1,6 dl vin, 2 dl läsk, 1 msk matolja eller 50 gram chokladpudding.
6. Undvik fysisk aktivitet
Jympan ökar kroppstemperaturen och ger sänkt aptit. Alltså, när du rör på dig dämpas hungersignalerna och utsikterna att bli fet minskas. Hu!
7. Hoppa över måltider
Utan mat tar kroppen energi från kolhydrater i levern och protein i vävnader i första hand. Först när du hoppat över att äta i nio timmar börjar fettförbränningen. Vid det laget har du ett så stort hungersug att du okontrollerat stoppar i dig allt som kommer i din väg.
8. Småät hela tiden
Om du äter många småmåltider under dagen sätts mättnadssignalerna ur spel och du uppnår inte hungertillstånd mellan måltiderna. Genom att småäta hela tiden kommer du garanterat aldrig bli mätt och du kommer äta mycket mer än vad du skulle gjort om du ätit dig lagom mätt vid regelbundna tider.
I måndags startade den största vaccinationskampanjen i Sverige någonsin. Det var vårdpersonal från Skåne som var först ut att ta sina sprutor mot svininfluensan.
Den nya influensan ger i stort sett samma symtom som den vanliga säsongsinfluensan. Eftersom denna influensa är helt ny har man troligtvis inte något skydd från tidigare influensor
Men nyttan med vaccinet är omdiskuterat. Det är framförallt användingen av kvicksilver i vaccinet som oroar. Pandemrix, vaccinet mot Den nya influensan A(H1N1), innehåller konserveringsmedlet tiomersal som är en kvicksilverförening. Mängden kvicksilver i Pandemrix är cirka 0,0025 milligram per dos vilket är långt under gränsvärdena för exempelvis insjöfisk. Då vaccinet är framtaget under tidsbrist och därmed har eventuella biverkningar inte uträtts ordentligt. De som tillhör en riskgrupp gagnas säkerligen av en vaccination, men vi andra?
Barnläkaren Håkan Westerlund vill vänta med att ge vaccin mot svininfluensan till barn. Orsak: risken för biverkningar. ”I grunden tror jag inte att det är något farligt vaccin, så jag tycker inte att de föräldrar som säger ja ska få ångest för det. Men man borde testa det som man gör med alla andra grejer som man sprutar in på barn”, säger Håkan Westerlund till TT.
Enligt smittskyddsinstitutet är vaccinet säkert och en massvaccinering nödvändig. De kalkylerar att om Sverige drabbas av en andra influensavåg i vinter innebär det sammanlagt 1,5 miljon influensasjuka. Under en och samma vecka skulle upp till 400000 vara sjuka, varav 4000 skulle behöva en sjukhussäng och 1600 en intensivvårdsplats. Det skulle förutom allt lidande naturligtvis medföra stora påfrestningar på den svenska sjukvården.
Detta skulle enligt smittskyddsinstitutets läkare kunna förhindras genom en väl genomförd vaccination under de närmaste månaderna.
Varje år insjuknar cirka 7 000 kvinnor i Sverige i bröstcancer. Det innebär att varje dag får närmare 20 kvinnor en bröstcancerdiagnos. Var 6:e timme dör en kvinna i Sverige i bröstcancer, den vanligaste cancerformen hos kvinnor.
Sverige har bland de högsta överlevnadstalen i världen. Efter 5 år är 85 % av de bröstcancerbehandlande kvinnorna i livet och efter 10 år 74 %. Överlevnadstalet förbättras hela tiden. Vid tidig upptäckt och små tumörer går bröstcancer att bota. Även om den inte går att bota, så har det skett stora framsteg inom behandling som gör att man kan leva med bröstcancer som en kronisk sjukdom i många år.
Det finns en speciell typ av depression som kallas säsongsbunden depression och som följer årstidernas utveckling.
I mitten av 1980-talet beskrev den amerikanske forskaren Norman Rosenthal ett tillstånd som han kallade SAD, Seasonal Affective Disorder (årstidsbunden depression). Det avsåg personer som redan tidigare haft så kallad egentlig depression eller bipolär sjukdom, som under minst två år i följd drabbats av depressioner under höst eller vinter och som tillfrisknar under den ljusa delen av året. (Numera omfattar SAD äv en säsongsbundna depressioner under vår och sommar.)
Den exakta förekomsten av SAD är inte känd – siffror mellan 1 och 10 procent förekommer i litteraturen. Redan tidigt framkastades idén att eftersom SAD varierar med årstiden borde exponering för ljus kunna lindra symtomen. Därefter har ett stort antal studier prövat effekten av ljusbehandling
De vanligaste symptomen förutom nedstämdhet och ökad aptit är minskad koncentrationsförmåga, minskad fysisk aktivitet, trötthet på dagen, problem på arbetet, likgiltighet, minskad sexuell lust och sömnstörningar (oftast ökad sömn).
Orsaken till SAD är att våra ögon inte utsätts för tillräckligt med ljus under de mörka årstiderna, men brist på ljus behöver inte vara den enda orsaken..
Ljuset är nödvändigt för regleringen av melatoninbildningen i hjärnan. Melatonin är hjärnans sömnmedel som produceras nattetid och när vi annars befinner oss tillräckligt lång tid i mörker. Dagtid minskar eller avbryts bildandet av melatonin ganska snabbt när tillräckliga ljusmängder når vår näthinna i bakre ögat. Sommartid får vi mer än tillräckligt med ljus för att den här dygnsrytmiken ska fungera normalt.
Det märks tydligt att många fler söker hjälp för sin höst- eller vinterdepression efter en regnig sommar jämfört med om det varit varmt och soligt. Ljus förbättrar ditt humör, ger dig bättre koncentrationsförmåga samt ökar din aktivitetsnivå och vitalitet. Vårt humör påverkas av hormonerna serotonin och melatonin, vars halter varierar med både tid på dagen och årstid. Det har visat sig att bildandet av dessa humörhormoner aktiveras varje gång du exempelvis betraktar en solnedgång medan produktionen avbryts när du befinner dig i mörker. Det är därför depression inte är lika vanligt bland människor som lever på soligare breddgrader.
Om du känner dig deprimerad, sök läkarhjälp hos din vårdcentral!
Jag använder Bregott på smörgåsen och har smör i stekpannan och i mina kakor. Vad använder du?
I slutet av 80-talet började de konstgjorda lättmargariner hamna i våra kylskåp. De skulle rädda oss från hjärt-kärlproblem, diabetes och fetma. Våra barn serveras margarin och lättmjölk på dagis och skola. Har vi blivit smalare? Har diabetes och hjärt-kärlsjukdomarna minskat?
Margarinindustrin har med skicklig marknadsföring och betalda forskare övertygat både oss och livsmedelsverket att margarin är lösningen på allt.
Men vet du vad det innehåller och hur det framställs? Inte många vet och det är nog tur för de stora margarintillverkarna…
De framställs av raffinerade vegetabiliska oljor (rapsolja, palmolja och kokosfett), ofta av sekundär kvalitet. Margarinet processas fram i olika steg med hjälp av kemiska ämnen som aceton, bensin, fosforsyra, vätgas, blekmedel, nickel och natriummetylat. Till sist tillsätts färg- och aromämnen för att margarinet ska se ut och smaka som smör.
Sugen?
Nu har äntligen WHO (Världshälsoorganisationen) tagit ställning och frikänner de mättade fetterna och samtidigt varnar för industriellt transfett (industriella transfetter finns bland annat i bordmargarin, kakor, pommes frites och snacks).
Den största missuppfattningen inom kosthållning är att man ska unvika fett när det i verkligheten är socker som är orsaken till de flesta kostrelaterade sjukdomarna. Fett, även det mättade animaliska fettet, är en naturlig och nyttig del av vår kost. Det bästa valet i affären är att köpa smör och undvika margarinerna som INTE är ett lättare alternativ, utan ett hälsovådligare….
Visst är hösten härlig!
Tyvärr har vi i kalla Norden mörka långa årstider vilket gör att de flesta Svenskar lider av D-vitamin brist under vinderhalvåret. Under 2009 har denna vitamin varit ett glödhett forskningsämne. D-vitamin är unik bland vitaminerna eftersom det är ett steroidhormon, precis som testosteron och östrogen. Den påverkar uttrycket av hundratals gener i de flesta av kroppens celler. En brist kan teoretiskt ge nästan vilka sjukdomar som helst.
D-vitaminbrist misstänks leda till allt ifrån infektionssjukdomar till cancer, hjärt- kärlsjukdomar, depressioner, diabetes, autism och generell värk/fibromyalgi.
D-vitamin bildas på huden av solen strålar vilket i Sverige är en bristvara under stora delar av året. Man ska sola 15-30 minuter i stark sol med bar hud. Det är bara timmarna mitt på dagen i maj-augusti som solen är tillräckligt stark här i Norden. En solsemester mitt i vintern kan vara en bra idé….
Naturliga källor av D-vitamin är bland annat fiskleverolja, fet fisk, lever, äggula och mejeriprodukter. Finns även som kosttillskott.
Enligt kostdoktorn är optimalt intag för vuxna 2000-4000 E dagligen (barn under 10 år 1000 E). 1 ug D-vitamin = 40 E
Visste du att barn som får vara i en skog är friskare, mindre stressade och har lättare att koncentrera sig?
Idag bor de flesta av oss i en tätort. Då blir de små skogarna som barnen lätt kan nå från hemmet eller skolan extra viktiga.
Naturskyddsföreningen arbetar för att bevara tätortens småskogar – och se till att barnen kommer ut i dem. Bland annat fortbildar de lärare att använda skogen i undervisningen. För skogen är det häftigaste klassrum som finns!
Hjärt-kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsaken i västvärlden. De orsakas i huvudsak av åderförkalkning (ateroskleros) som är en kronisk inflammatorisk process. Fetter lagras in i blodkärlsväggen och bildar så kallade aterosklerotiska plack som ett led i kroppens sårläkning. Inflammationer kan leda till att placket så småningom brister och bildar en blodpropp (trombos) som stoppar blodflödet och infarkten eller stroken är ett faktum.
Inflammationerna beror på flera riskfaktorer, såsom rökning, övervikt, för lite motion, stress osv, men främst på resultatet av dessa faktorer; en ökad oxidativ stress.
För att ditt hjärta ska fungera ultimat och för att hålla inflammationerna borta krävs ett intag av varierade antioxidanter, vitaminer och mineraler. Att få ihop en bra mix kan vara svårt, så ett tillskott kan underlätta ditt liv.
Agel har en produkt, HRT, som främjar hjärthälsan med en kombination av ämnen som var för sig är kända för sin goda effekt på hjärtat.
Selen – är en antioxidant och det ingår bland annat i enzymet glutationsperoxidas som reparerar oxiderade fetter i kroppen. Selen är viktig vid virusinfektioner, reproduktionen, fertiliteten, nervfunktioner och vid inflammationer. Brist kan leda till hjärt- och cirkulationssjukdomar, åderförkalkning och högt blodtryck.
Karnitin – är nödvändigt för transporten av långkedjiga fettsyror över mitrokondriemembran, vilket möjliggör hjärtmuskelaturens energiomsättnng. Karnitin har en stor potentiell roll i det antioxidativa försvaret och reparation av skadade membranfosfolipider.
Policosanol – har en kolesterolminskande effekt
Folat – minskar risken för stroke då ökade halter av folat leder till en sänkning av halterna homocystein. Homocystein påverkar utvecklingen av ateroskleros i främst mindre kärl (läkartidningen nr 36 2007 (104). Dessutom behövs folat vid tillväxt och bildning av röda blodkroppar.
Taurin – reglerar hjärtat och muskelsammandragningar
Källor:
